tisdag 23 november 2010

Och så sprack den...

Igår var vi på möte på plönninge på kvällen för att prata om hastigheter och buskörningar. Erik var med och plötsligt hände det som vi hoppats på. Knutan gick sönder och fyyy vilken gegga av blod och var som kom ut. Han såg inte klok ut men jag och Nicke är bara så lättade. Imorse fick vi åka in och visa det för att kunna avboka alla allvarligare undersökningar nästa vecka. Doktorn ville tömma resten och jag sa att då får ni ge honom lite lull-lull för han kommer att bli helt förtvivlad. Javisst tyckte han och skulle gå och fundera. Efter en stund kom han och sa; antingen får vi söva honom lite lätt och låta kirurgen ta det med de eventuella riskerna. Eller så får vi *citat* "hålla honom j----r så hårt" och så fixar jag det på 45 sekunder och han går ut härifrån med en glass alldeles strax.
Vi tog alternativ 2 och jag höll honom hårt, hårt, hårt tillsammans med två sköterskor och visst gick vi ut med en glass en kvart senare.
Så nu är vi friska och krya och kan gå på fika hos Elma i eftermiddag.

Vi har en tonåring i huset och han ger mig mest gråa hår men även en del sköna skratt:
••• -Alltså alla borde födas med en facebook. Typ att man får användarnamn och lösen på BB...•••

Inga kommentarer: