tisdag 23 november 2010

Och så sprack den...

Igår var vi på möte på plönninge på kvällen för att prata om hastigheter och buskörningar. Erik var med och plötsligt hände det som vi hoppats på. Knutan gick sönder och fyyy vilken gegga av blod och var som kom ut. Han såg inte klok ut men jag och Nicke är bara så lättade. Imorse fick vi åka in och visa det för att kunna avboka alla allvarligare undersökningar nästa vecka. Doktorn ville tömma resten och jag sa att då får ni ge honom lite lull-lull för han kommer att bli helt förtvivlad. Javisst tyckte han och skulle gå och fundera. Efter en stund kom han och sa; antingen får vi söva honom lite lätt och låta kirurgen ta det med de eventuella riskerna. Eller så får vi *citat* "hålla honom j----r så hårt" och så fixar jag det på 45 sekunder och han går ut härifrån med en glass alldeles strax.
Vi tog alternativ 2 och jag höll honom hårt, hårt, hårt tillsammans med två sköterskor och visst gick vi ut med en glass en kvart senare.
Så nu är vi friska och krya och kan gå på fika hos Elma i eftermiddag.

Vi har en tonåring i huset och han ger mig mest gråa hår men även en del sköna skratt:
••• -Alltså alla borde födas med en facebook. Typ att man får användarnamn och lösen på BB...•••

fredag 19 november 2010

Surdegsbröd

Surdegsbak är mitt nya intresse. Här hemma har vi numera en egen liten frisagårds-suris som vi pysslar om och matar då och då. Brödet blir så gott, till och med barnen studsar upp på morgonen när det vankas macka. Jag är frälst!


- Av Helene via min iphone

onsdag 17 november 2010

Comeback

Jag saknar att blogga, är så van att kunna kika tillbaka nån vecka/månad. Inser när jag läser att massor har hänt sen sist såklart.
Igår var vi då på barnmottagningen på sjukhuset med Erik. Jag hade sett fram emot det, ville ha svart på vitt att hans knutor i huvudet var ofarliga. Tre doktorer senare och remiss till hjärnröntgen är jag faktiskt fortfarande helt säker på att vi kan vara lugna. Nicke mår skit, ovanlig fördelning mellan oss. Läkarna tror inte heller att det är nån fara men knutorna växer "för fort" så de kör på allt för säkerhets skull och det känns tryggt. Jag frågade alla tuffa frågor och vet precis vad värsta scenariot är men det är typiskt mej och det gör mig bara lugnare när jag vet allt.
För övrigt har jag och Erik ledig idag och den har vi startat i soffan med macka och barnprogram.



Testar mobilbloggning

Testing :-)