fredag 21 januari 2011

Tanken finns ju att skriva i bloggen ibland men tiden rusar ifrån mej...
Idag äter vi hemmalagad pizza. Kusin Melker är med, Hampus är på väg hit. Jag köpte extra gott vin och njuter i fulla drag efter en hektisk jobbvecka.
Jag har ätit massor av julmat och gått upp flera kilo över jul. Det behövs lite rutiner. Jag och Johanna har dealat att det blir noll (0!!!) semlor fram till semmeldagen i mars. Jag som brukar ge mig på dom redan nu. Det blir en lång väntan.
Annars lever livet på. Mycket på jobbet. Idag ringde en glad maxi handlare ( ja de kallar sig handlare, trots att de äger en maxi butik och tjänar en miljon om året, låter lite fattigt...handlare). Han ville ha hjälp och undrade lite allt möjligt och som vanligt känner jag mig som en stor bluff. -javisst kan jag hjälpa er (mamma Mia), -jasså du har hört det, tack, vad smickrande (vem har jag mer lurat???) javisst hittar jag, jag dyker upp vid 10 (hittar? Jag hittar ingenstans ju. Gps koordinater tack)
Men kul, vår maxi butik här i stan är en av våra största kunder - en till vore inte fel.
Alex har opererat sin onda tå och det gick bra. Snart kan han starta igång med sin innebandy och fotboll igen. Ska bli skönt att att slippa bråka så mycket om datortiden.
Så nu njuter jag vidare med mitt vin och mina tända ljus. Imorgon får vi trevligt besök.
Fredagskramar.



tisdag 7 december 2010

Inatt drömde jag...

Usch, för många separationer i min närhet. Inatt drömde jag att Nicke ville lämna mig. Vaknade med en klump i magen. Drömmar kan vara så verkliga.
Då var det väldigt mysigt när jag blev väckt av min älskling som viskade att kaffet stod klart och att han "rekommenderade" mig att sätta mig i soffan framför den tända brasan och se på Nyhetsmorgon. Själv tog han på sig overallen och laddade för ännu en dag ute i ett stenbrott. Jag är fullt medveten om hur bra vi har det.
Idag är jag och Erik lediga. Vi sticker till pulkabacken och sen är det fika hos kompisen Sixten i eftermiddag.
I morgon är det dags för en ny jobbevecka på tryckeriet.


- Av Helene via min iphone

tisdag 23 november 2010

Och så sprack den...

Igår var vi på möte på plönninge på kvällen för att prata om hastigheter och buskörningar. Erik var med och plötsligt hände det som vi hoppats på. Knutan gick sönder och fyyy vilken gegga av blod och var som kom ut. Han såg inte klok ut men jag och Nicke är bara så lättade. Imorse fick vi åka in och visa det för att kunna avboka alla allvarligare undersökningar nästa vecka. Doktorn ville tömma resten och jag sa att då får ni ge honom lite lull-lull för han kommer att bli helt förtvivlad. Javisst tyckte han och skulle gå och fundera. Efter en stund kom han och sa; antingen får vi söva honom lite lätt och låta kirurgen ta det med de eventuella riskerna. Eller så får vi *citat* "hålla honom j----r så hårt" och så fixar jag det på 45 sekunder och han går ut härifrån med en glass alldeles strax.
Vi tog alternativ 2 och jag höll honom hårt, hårt, hårt tillsammans med två sköterskor och visst gick vi ut med en glass en kvart senare.
Så nu är vi friska och krya och kan gå på fika hos Elma i eftermiddag.

Vi har en tonåring i huset och han ger mig mest gråa hår men även en del sköna skratt:
••• -Alltså alla borde födas med en facebook. Typ att man får användarnamn och lösen på BB...•••

fredag 19 november 2010

Surdegsbröd

Surdegsbak är mitt nya intresse. Här hemma har vi numera en egen liten frisagårds-suris som vi pysslar om och matar då och då. Brödet blir så gott, till och med barnen studsar upp på morgonen när det vankas macka. Jag är frälst!


- Av Helene via min iphone

onsdag 17 november 2010

Comeback

Jag saknar att blogga, är så van att kunna kika tillbaka nån vecka/månad. Inser när jag läser att massor har hänt sen sist såklart.
Igår var vi då på barnmottagningen på sjukhuset med Erik. Jag hade sett fram emot det, ville ha svart på vitt att hans knutor i huvudet var ofarliga. Tre doktorer senare och remiss till hjärnröntgen är jag faktiskt fortfarande helt säker på att vi kan vara lugna. Nicke mår skit, ovanlig fördelning mellan oss. Läkarna tror inte heller att det är nån fara men knutorna växer "för fort" så de kör på allt för säkerhets skull och det känns tryggt. Jag frågade alla tuffa frågor och vet precis vad värsta scenariot är men det är typiskt mej och det gör mig bara lugnare när jag vet allt.
För övrigt har jag och Erik ledig idag och den har vi startat i soffan med macka och barnprogram.



Testar mobilbloggning

Testing :-)